Licaah

Jäklar va snygg du va på dom här bilderna!
jag har en fråga till dej. Alla tånårstjejers mardröm är ju att behöva säga till sin mamma att man är med barn. Hur klarade du det? och hur tog hon det?
Måste också bara säga att jag tycker det är skitcoolt att du vågade! Du verkar vara en cool tjej och en bra mamma! :)



Den 2 Oktober 2009 så började jag må fruktansvärt illa på morgonen, jag kunde inte lämna badrummet. Jag kräktes och kräktes, och sen när jag äntligen slutade slutade kräkas så tog jag och min sambo bussen mot skolan, det var även hans födelsedag.. Vi åkte då mot skolan och så skulle han hoppa av bussen vid Central Station för att byta buss till sin buss, men jag springer ut efter honom och ropar på honom om att han ska stanna.
Sen ringde jag min mamma och frågade när ungdomsmottagningen öppnar, men det visste hon inte. och då kräktes jag ytterligare en gång mitt på stan !Jag behövde inte ens säga något till mamma utan hon frågade om jag var barn direkt när jag kräktes men jag sa " nej det kan jag ju inte ".
Jag åkte hem och så köpte vi ett test tillsammans ( Jag och mamma ).
Så satt vi vid köksbordet hemma och hon höll i testet och jag sa " Jag sätter 100:- på att jag inte är barn. "
Då titta hon på testet och hennes min ändrades väldigt fort till något mer chockad/arg/glad/ besviken osv..
Så jag sprang ner på mitt rum och ringde Sonny och skrek att han fick komma hem för att jag var med och mamma kom ner och höll och mig och sa att det skulle lösa sig och man får hjälpas åt och så. Så min mamma förstod ganska väl att jag visste vad jag ville ! :)
Tack för kommentaren ! ;)