Förlåt syster.
Jag vet att jag kan göra fel ibland.. jag är inte din mamma, jag vet det. Men dom gånger jag ber om din hjälp, det är för att jag hållt på hela dagen med en massa sysslor som måste göras.. när du inte hjälper mig så krossas jag samtidigt som jag gör det själv.. Jag vill ha lite mer hjälp än jag får, mamma tar hand om pappa och det förstår jag för det måste hon för att han ska få vara hemma här hos oss, jag försöker hjälpa till så mycket jag kan och städar osv. ibland behöver jag din hjälp, jag önskade att du kunde förstå mig lite så som jag förstår dig..
Du är superduktig syster som tvättar och allt det, men ibland kan du väl hjälpa mig istället för att bli arg på mig och säga ”nej jag orkar inte”.. det gör inte jag heller men någon måste ju..
Jag ska erkänna en sak som har varit min stora hemligheten som ingen vad jag vet känner till.. 2008 så var jag en svag person, jag visste inte vem jag var, jag kunde inte lita på någon, jag lyssnade inte, jag hörde inte, jag stängde mig själv och mina känslor inne, jag vet att det här kommer göra ont. Det här kommer vara något som ni inte har hört tidigare. Det kanske är fel sätt att erkänna vem jag själv var för snart två år sen, jag var en väldigt känslig flicka, som knappt åt, som kände sig värdelös, som helst av allt bara ville försvinna.. jag satt i väldigt många problem som jag inte klarade av att hantera, många hot, livs hotande saker, slag, hat, ensamhet. Dom i skolan förutom mina vänner sökte bråk hos mig, elever, lärare. Dom ringer hem och ljuger för mina föräldrar, förstå att jag fick väldigt mycket ”skit” och ingen trodde på mig.. jag vill inte säga det här men jag gått och tänkt på det här länge länge.. jag kände att ni inte behövde mig.. så jag skar mig, jag var självmordsbenägen.. jag kan inte säga förlåt heller. Jag vet vad det innebär att vara självmordsbenägen. Och jag var det, jag vet vad det är.. när det var så så tappade du och jag varandra, väldigt mycket. Och det tog också på mig. Min lilla älskade lillesyster som jag var så otroligt stolt över när du föddes. Minns du bilden när vi delade mössa när vi var små ? jag valde att kämpa istället för att bara ge upp. Det löser ju ingenting. Och jag lyckades eller hur ? .. idag mår jag väl hyfsat bra, visst lite brister hit och dit finns det fortfarande men jag försöker sova bort problemen. Men dagen efter kommer nya.
det jag försöker säga till dig, det är att jag är ledsen om jag är elak emot dig. Men jag försöker be om din hjälp och att vi tillsammans ska kämpa och bygga upp en relation. Genom att hjälpa varandra så kommer vi vara gladare båda två och må mycket bättre. Jag bryr mig om dig, därför hjälper jag dig.
När du ber mig om saker så försöker jag verkligen. Och vill du veta varför ?
Jag kommer alltid att finnas för dig. "varför?"
Joo.. för att jag älskar dig !
